Tillgångar/skulder mars 2015


Över en miljon i eget kapital!

//Finanskvinnan

Bevakningsportföljer mars 2015

Nytt ATH för båda portföljerna.

PeriodTotalvärde "bra" aktierTotalvärde "dåliga" aktierSkillnad mellan "bra" och "dåliga" portföljen (%)Skillnad mellan "bra" och "dåliga" portföljen (SEK)
Nov 13100 000 kr100 000 kr0,00%0 kr
Dec 13100 862 kr98 582 kr2,28%2 280 kr
Jan 14103 748 kr98 407 kr5,34%5 341 kr
Feb 14100 275 kr106 725 kr-6,45%-6 450 kr
Mar 14107 508 kr114 084 kr-6,58%-6 576 kr
Apr 14108 612 kr108 271 kr0,34%341 kr
Maj 14109 759 kr104 055 kr5,70%5 703 kr
Jun 14115 227 kr105 066 kr10,16%10 162 kr
Jul 14115 081 kr101 552 kr13,53%13 529 kr
Aug 14113 616 kr102 056 kr11,56%11 560 kr
Sept 14114 386 kr105 248 kr9,14%9 138 kr
Okt 14117 997 kr105 153 kr12,84%12 844 kr
Nov 14124 698 kr110 062 kr14,64%14 636 kr
Dec 14130 107 kr112 271 kr17,84%17 836 kr
Jan 15133 322 kr117 745 kr15,58%15 577 kr
Feb 15142 253 kr122 423 kr19,83%19 830 kr
Mar 15150 512 kr131 974 kr18,54%18 537 kr

Mina bevakningsportföljer finner du här. Mer info om tanken bakom bevakningsportföljerna finner du här.

//Finanskvinnan

Full pott i utdelningshöjning

Utdelningssäsongen har dragit igång och alla mina utdelningar är nu kommunicerade. Snart börjar pengarna rulla in!

I år är första året i bloggens historia som alla mina innehavsbolag ökar utdelningen jämfört med föregående år. Under 2014 fick jag ungefär 18 600 kr i utdelningar inklusive återförd utländsk utdelningsskatt. 2015 kommer jag, med viss reservation för valutaförändringar USD-SEK, få strax över 21 000 kr i utdelningar och återförd utdelningsskatt. Härligt att se att utdelningsbeloppet ökar!

Jag har hetsköpt för att inte hamna under föregående års utdelningssummor, och jag verkar ha lyckats i min ambition.

Fördelningen per månad ser ut som nedan.

Månad Belopp (SEK) Antal utbetalningar
jan 403 1
feb 497 1
mar 4 438 3
apr 10 623 9
maj 2 321 2
jun 437 1
jul 620 1
sep 437 1
okt 620 1
dec 620 1
Totalt 21 016 21

Utdelning per aktie samt yield on cost (utdelning genom GAV) och aktuell direktavkastning syns nedan.

För mig som normalt sett inte köper för att sälja utan istället köper, behåller och hoppas på att utdelningarna ska ge avkastning är YoC ett användbart mått. YoC påminner mig också om vikten av  att köpa vid rätt tillfälle. På grund av att jag köpte Axfood billigt en gång i tiden, så har jag idag ett högt YoC. En dag kommer köpkurserna att vara lika bra igen och det är bättre att jag köper då och får fler aktier som ger mer årlig utdelning, än att jag hetsköper nu till sämre kurs.

Lika användbart är direktavastning på aktuell köpkurs. Det måttet säger nämligen var det är rimligt att jag placerar mitt nysparande. Utifrån nuvarande nivåer så skulle jag hellre köpa Axfood än till exempel H&M. Ratos låg på strax under 7% förväntad direktavkastning för en tid sedan när jag köpte. Sedan dess har kursen rusat över 20% men det är fortfarande en bra direktavkastning jämfört med säg nollränta.

AktieUtdelning per aktie 2015YoCDiravk % aktuell
Axfood17,007,47%3,56%
Castellum4,603,44%3,30%
Coca Cola1,323,50%3,15%
H&M B 9,754,35%2,72%
Handelsbanken B17,507,50%4,33%
Hufvudstaden A2,902,56%2,42%
Ratos B3,254,56%5,60%
Skanska B6,755,86%3,28%
Walmart1,962,59%2,33%


4,95%3,43%

Är du nöjd med utdelningarna i år?

//Finanskvinnan

Skatteverket om negativ ränta

Cornucopia har analyserat Skatteverkets uttalande om negativ ränta på inlåningskonto och investeringssparkonto.

Om banken skulle börja ta ut avgift eller negativ ränta på insatta medel så kommer denna kostnad inte kunna dras av.

Statslåneräntan kommer räknas som 0% om den är 0% eller lägre.

Inte oväntat, något utav det. Nästa fundering är om sittande regering kommer föreslå skatteändringar för ISK och KF? Typ "Skatten kan lägst vara x%". Det hoppas jag verkligen inte. Tiden för högre avkastningsskatt har både redan varit och kommer komma igen.

//Finanskvinnan

Betala för att ha pengarna på kontot?

Vi har fått minusränta i Sverige. Reporäntan är just nu -0,1%. Det är såklart anmärkningsvärt ur ett historiskt perspektiv, inte minst med tanke på att räntan spås vara under 0 fram till nästa höst någon gång. Efter nollräntebeskedet så är jag dock luttrad och förvånas inte direkt längre.

Frågan jag fokuserar på är istället vad som händer med mina - och alla sparares - pengar på grund av minusräntan? Svaret jag har kommit fram till är: Förmodligen nästan ingenting, jämfört med nollränta.

Skulle minusräntan slå igenom i alla led och stanna under noll en längre tid så borde bland annat följande hända för oss sparare på den privatekonomiska sidan:

Trevligt...

* CSN skulle betala pengar till alla oss med studielån, istället för att vi betalade ränta till dem. Räntan beräknas på ett genomsnitt av statens upplåningskostnad de tre senaste åren. CSN-räntan för 2015 är redan nu 1%.

* Bolånetagare skulle dels få betalt av banken, men även få betala för ränteavdraget till staten. Speciellt mycket pengar skulle personer som arbetar på bank med förmånslån få.

* Schablonbeskattade kontoformer såsom pensionskonton, kapitalförsäkringar och ISK skulle generera pengar istället för att kosta avkastningsskatt. Det skulle förmodligen bli lite av en sport att generera ett så stort beskattningsunderlag som möjligt, till exempel genom att föra över och ta ut pengar från ett kreditkonto upprepade gånger i kapitalförsäkringar där insättningar men inte uttag påverkar underlaget.

Mindre trevligt...

* Vi skulle få betala för att ha lönepengarna på bankkontot. Och sparpengarna på sparkontot.

I praktiken tror jag att merparten av de positiva effekterna kommer förhindras genom lag- och policyändringar. En enligt mig rimlig justering av beskattningen för schablonbeskattade kontoformer är att minusränta räknas som 0%.

Att betala för att ha pengar på kontot däremot, det gör jag redan. Jag betalar 25 kr i månaden till min storbank för deras "enkla vardagen"-paket. För detta får jag privatkonton för löpande transaktioner, "enkla sparkontot" för buffertspar, internetbank, VISA-kort och support. Värt att nämna att räntan sedan i november 2014 är 0% på både "enkla sparkontot" och "privatkontot". Det är alltså ingen skillnad mellan dessa.

Om det blir ytterligare avgifter så tänker jag mig att en avgift i kronor läggs på varje konto, snarare än att man får betala en procentsats på innehavet på kontot. För min del skulle det innebära att jag förmodligen får ta bort ett par konton då jag har flera olika buffertkonton.

Sedan innan årsskiftet har jag funderat på hur jag ska göra med mitt räntesparande. Räntorna på mina så kallade högräntekonton har successivt sänkts och ligger som bäst strax över 1%. Visserligen vill jag ha mitt räntesparande säkrat, men så dålig avkastning är löjlig.

Lösningen blev att öppna ett ISK för enbart räntespar. I det har jag räntefonder. Facit efter två månaders test blev till ISK:s fördel.

Jag fick under en månad strax över 180 kr i ränta efter skatt på ett sparkonto. Samma kapital genererade under mindre än en månad 450 kr i avkastning från Spiltan Räntefond Sverige. Avkastningsskatten ser ut att bli lite mer än hälften jämfört med vanlig kapitalvinstskatt på ränta under ett helår (SEB har en bra skattesnurra).

//Finanskvinnan